Vadå immunförsvaret finns i tarmarna?

[vc_row][vc_column][vc_column_text]Ofta får man höra att immunförsvaret finns i tarmarna. Vad menar man egentligen med det och vad är egentligen immunförsvaret? Immunförsvaret ska skydda kroppen mot bakterier, virus, svamp och andra mikroorganismer men även mot cancer. Immunförsvaret delas in i det ospecifika och det specifika immunförsvaret. Det ospecifika immunförsvaret kallas även det nativa immunförsvaret eftersom vi föds med det. Det kan inte anpassa sig till olika typer av antigen (virus) och kan alltså inte bilda antikroppar mot en specifik antigen. Det specifika immunförsvaret kallas även adaptivt immunförsvar eftersom det anpassar sig till olika antigen och bildar antikroppar mot dessa. Nedan redovisas de huvudsakliga skillnaderna mellan det specifika och det ospecifika immunförsvaret.

Immunförsvaret består alltså av fysiska barriärer, långsamma immunförsvarsceller som kan bilda antikroppar samt snabba immunförsvarsceller som inte kommer ihåg mikroorganismer och inte kan bilda antikroppar.

Vad har allt detta med tarmarna att göra? Tarmarna har dubbla funktioner eftersom de ska släppa igenom näringsämnen men samtidigt stänga ute och oskadliggöra oönskade ämnen. Tarmarnas yta antas vara 300 kvadratmeter vilket är en relativt stor kontaktyta för exponering av oönskade mikroorganismer. Eftersom magtarmkanalen är det område som har störst exponering för mikroorganismer i kroppen har kroppen, smart som den är, lokaliserat en stor del av immunförsvarets celler till tarmkanalen genom ett nätverk av lymfatisk vävnad kallad GALT (Gut Associated Lymphatic Tissue). Tarmarna har för övrigt mest lymfatisk vävnad av alla delar i kroppen, vilket i och för sig inte är så konstigt med tanke på att magtarmkanalen egentligen är en öppen och exponerad kanal mot omvärlden som dessutom är stor till ytan.  Mellan tarmepitelcellerna finns det immunceller som ständigt känner av vilka typer av mikroorganismer som passerar. Om dessa känner av oönskade inkräktare sätter de igång en immunförsvarsreaktion för att oskadliggöra dessa.

Även goda tarmbakterier (probiotika) som finns längs hela tarmkanalen utgör en viktig del av immunfunktionen. Probiotika reducerar dåliga bakterier, reducerar risken för att tarmcellerna släpper igenom oönskade mikroorganismer till blodet, vilket kan vara livsfarligt, samt tränar GALT genom att interagera med det. Vissa immunceller kräver dessutom närvaro av goda bakterier i tarmarna för att kunna existera. Musförsök har visat att man vid användning av antibiotika kan reducera en specifik immunförsvarscell med upp till 80 % eftersom den cellen är beroende av goda tarmbakterier som antibiotika bekant dödar. Dessutom skapar en reduktion av goda tarmbakterier en grogrund för utbredning av svamp och andra mikroorganismer i tarmarna och kroppen, vilket belastar immunförsvaret negativt. Yasmine Belkaid, Ph.D. och forskare vi d National Institutes of Health i USA säger: ”Det kommer mer och mer forskning som tyder på att tarmfloran har oerhört stort inflytande på människors hälsa. ”Eller för att göra det enkelt: dålig tarmhälsa och dålig tarmflora = sjukdom. Råd: tag tillskott av högkvalitativt probiotika (14 icke-konkurrerande stammar), undvik socker och kolhydrater från spannmål helt och hållet samt reducera stress.

http://www.medpagetoday.com/InfectiousDisease/GeneralInfectiousDisease/11343

http://www.vivo.colostate.edu/hbooks/pathphys/digestion/basics/gi_immune.html

Bild: http://www.bioscience-explained.org/SEvol4_2/pdf/leakintestsv.pdf

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]