Det här inlägget är en översättning av en intervju mellan den amerikanske läkaren Joseph Mercola och den brittiska läkaren och forskaren Natasha Campbell-McBride. Min vän Madeleine skickade mig den här intervjun och den fångade verkligen mitt intresse. Varför då? Jo, därför att den lyfter fram hur otrolig viktig kosten är får hälsan och hur man med rätt diet och rätt kosttillskott eventuellt kan förbättra vissa så kallade obotliga eller extremt svårbotade sjukdomar. Jag är inte ett dugg förvånad men när en klassiskt skolad läkare, och i detta fall även forskare, inte finner svar i sin klassiska läkarvetenskap utan tvingas gå utanför de medicinska ramarna och finner att kost och näring kan bota hennes son som inget annat i hennes läkarväska har kunnat, är det mycket positivt för oss som tror att det du stoppar i munnen tre gånger per dag, varje dag för resten av ditt liv kommer att påverka din hälsa mer än något annat. Notera att GAPS-dieten inte är en diet som ska följas för resten av livet.
Jag kontaktade Dr. Mercola som gav tillstånd att översätta intervjun och publicera den på Perfekthälsa. Jag vill först ge lite bakgrundsinformation om Natasha Campbell-McBride som alltså intervjuas av Dr. Mercola. Dr Natasha Campbell-McBride utbildade sig till läkare och sedermera till neurolog och hjärnkirurg. Efter att hon fått ett barn med autism började hon att undersöka orsaker till och behandlingar för autism. Det ledde till att hon började läsa nutrition (näringsfysiologi) på universitetet och därefter doktorerade inom samma område. Dr Natasha Campbell-McBride är alltså både neurolog, hjärnkirurg och har en doktorsexamen och forskat inom näringsfysiologi vilket är en högst ovanlig kombination. Hon publicerade sin första bok Gut And Psychology Syndrome. Natural Treatment Of Autism, ADHD, Dyslexia, Dyspraxia, Depression And Schizophrenia år 2004, i vilken hon beskriver sambandet mellan en patients fysiologiska status och hjärnans funktion. År 2007 publicerade hon sin andra bok Put You Heart In Your Mouth! What Really Is Heart Disease And What We Can Do To Prevent And Even Reverse It.
INTERVJU
Dr. Joseph Mercola (JM): Välkomna, det här är Dr. Mercola. Jag har idag med mig Dr. Natasha Campbell- McBride som ska upplysa oss om ett intressant ämne, nämligen kopplingen mellan magtarmkanalen och psykologiska syndrom. Det handlar egentligen om naturlig behandling av autism, ADHD, dyslexi, dyspraxi, depression och schizofreni. Välkommen Dr. Campell.
Dr Natasha Campbell-McBride (NCM): Tack, jag är mycket glad över att få vara här.
JM: Det är mycket trevligt att ha dig här. Kan du berätta lite om din bakgrund?
(NCM): Jag är utbildad läkare (västerländsk läkare), neurolog och hjärnkirurg. Därefter fick jag familj och min förste son diagnostiserades med autism vid tre års ålder vilket bokstavligen kastade mig in ett enormt letade efter information. Jag var tvungen att finna information eftersom jag inte kunde finna något inom mitt eget yrke. Jag återgick till universitetet och gick igenom en utbildning inom näringsfysiologi och därefter doktorerade jag inom näringsfysiologi. Som ett resultat av mina kunskaper blev min son helt frisk; han har inte autism längre. Han lever ett normalt liv. Jag har en klinik i Cambridge i England där jag har fullt upp med barn och vuxna med inlärningsbesvär, neurologiska sjukdomar, psykiatriska sjukdomar samt med barn och vuxna som har immunförsvarssjukdomar och matsmältningsbesvär.
JM: När tog du din läkareexamen?
(NCM): År 1984
JM: Ungefär samtidigt som jag. Minns du förekomsten av autism vid den tiden?
(NCM): Det var 1 på 10000 när jag tog min examen. Det var en mycket ovanlig åkomma. Även som läkare hade jag inte träffat på en autistisk patient även om jag som läkare stötte på andra psykiatriska åkommor. För att vara ärlig var det första autistiska barn jag stötte på mitt eget. För 20 år sedan diagnostiserade vi 1 av 10000 i den engelskspråkiga världen, för fem år sedan var det 1 av 150 och idag är det 1 barn av 66 stycken som får diagnosen autism.
JM: Det är en dramatisk ökning. Har du några tankar om vad som kan vara de primära bidragande faktorerna till denna ökning?
(NCM): Absolut, Jag tvekar överhuvudtaget inte att dessa barn föds med en helt perfekt och normal hjärna, perfekta sinnesorgan som ska fungera normalt. Vad som händer med dessa barn är vad GAPS (Gut and Psychology Syndrome – Magtarm och psykologisyndromet) beskriver. Av namnet förstås en koppling mellan matsmältningsapparatens funktion och hjärnans funktion. Vad som händer med dessa barn är att de inte utvecklar en normal tarmflora från födseln. Tarmfloran är en otroligt viktig del av den mänskliga fysiologin. Nyligen visade Skandinaviska forskare att 90 % av alla celler och vårt genetiska material är vår egen tarmflora. Vi är endast ett skal, endast 10 %. Vi är en livsmiljö för dessa mikroorganismer inom oss men ignorerar dem på egen risk. Vad som händer med dessa barn är att de utvecklar en onormal tarmflora från början. Som ett resultat av det blir deras matsmältningssystem en stor källa till toxicitet istället för att vara en näringskälla. Dessa patogena mikroorganismer i barnens matsmältningskanal skadar tarmväggen så att många olika slags gifter och mikroorganismer strömmar in i blodomloppet och når hjärnan. Det händer vanligtvis under barnets andra levnadsår bland barn som ammas eftersom amning ger ett skydd mot onormal tarmflora. Bland barn som inte ammas ser jag utveckling på autismsymptom under barnets första levnadsår. Amning är avgörande för att skydda dessa barn. Barnen föds med normala hjärnor, normala ögon, normal taktil känslighet och normala smaklökar. Alla dessa sinnesorgan ges oss för att vi ska samla information. Om man ser på ett barn så tittar de på allt, de lyssnar på allt, de rör allt och de smakar på allt. Vad är det de gör? Jo, de samlar information om omgivningen som via deras sinnesorgan går till hjärnan för att den ska processa informationen. När hjärnan processar informationen sker inlärning. Det här är mamma, det här är pappa, det här är en leksak, så här leker jag med den här leksaken, det här är en sked, den äter jag med, så här kommunicerar jag med personerna runt omkring mig, osv. Vad händer med barn som har GAPS? Eftersom den mängd gifter som kommer från tarmkanalen når barnet hjärna kommer hjärnan därmed att få svårigheter att processa sinnesinformationen. Informationen blir till ett brus i barnets hjärna som den har svårt att lära sig via. Barnet kan inte dechiffrera informationen till något användbart. Det är därför de inte lär sig att kommunicera. De lär sig inte att förstå språket, hur beteenden via instinkter sker och inte hur normala barn hanterar olika situationer. Barnets andra år är kritiskt när det gäller hjärnans utveckling. Det är då kommunikationsförmågan, instinktiva beteenden, lekfärdigheter utvecklas och hur barnets förmåga att hantera olika situationer utvecklas. Om barnets hjärna har gifter kommer det att missa detta gyllene tillfälle att lära och istället riskera att utveckla autism beroende på vilken mix av gifter det har och beroende på hur allvarligt barnet skick är och hur pass onormal tarmfloran är hos barnet. Barnet kan få olika symptom som skulle passa inom autism eller ADHD eller ADD utan hyperaktivitet eller dyslexi eller dyspraxi eller tvångssyndrom eller andra liknande symptom. En majoritet av fallen, nästan 80 % har en mix av olika symptom att de inte riktigt passar i den diagnostiska mallen. Dessa barn missar de viktiga första åren där de hade kunnat bli hjälpta.
JM: Det är en intressant iakttagelse. Jag förmodar att det ger goda möjligheter till att behandling som kan göra skillnad. Den centrala frågeställningen är, och jag är lite konfunderad, om det är tarmfloran som triggar detta måste det i sådant fall vara något som har orsakat detta [dramatiska ökningen av autism, ADHD, ADD osv.] skifte under de senaste 30 åren så till vida tarmfloran inte spontant har ändrats. Vad är dina tankar kring de variabler och faktorer som kan ha bidragit till att fler patienter får GAPS idag?
(NCM): Det är en bra fråga. Epidemin av autism, ADHD, dyslexi och dyspraxi – vi kan använda ordet epidemi trots att det normalt används om infektionssjukdomar eftersom det verkligen är en epidemi – har en underliggande faktor: sjukliga avvikelser i tarmfloran. Jag ska förklara hur det sker. Så vitt vetenskapen känner till är fostrets magtarmkanal steril. När får det sin tarmflora? Jo, vid födseln, när barnet går genom moderns förlossningskanal. Den flora som modern har i förlossningskanalen, i vaginan blir till bebisens tarmflora. Vaginan har rikligt med bakterier som kommer från tarmarna. Om modern har en onormal tarmflora kommer hon att ha en lika onormal flora i vaginan och förlossningskanalen. Fadern är inget undantag eftersom han har en motsvarande flora i ljumskarna som kan delas med modern vid umgänge. I min klinik vill jag alltid ha information om föräldrarnas hälsosituation och gärna mor- och farföräldrarnas. Jag har funnit att vi har en växande och kraftfull epidemi av tarmfloror som inte är friska sedan andra världskriget i och med upptäckten av antibiotika. Varje omgång med bredspektrumantibiotika slår ut goda bakterier i magtarmkanalen vilket ger ohämmat utrymme för smittämnen. I ett normalt fungerande matsmältningssystem med en normal tarmflora dominerar de för kroppen hälsosamma bakterierna, vilka kallas probiotika. Vi har probiotiska bakterier, probiotiska virus, probiotisk jäst samt bra maskar och till och med hälsobringande protozoer men bredspektrumantibiotika slår ut probiotiska bakterier. Parallellt finns det forskning som nu visar att det finns många sjukdomar som beror på skadliga mikroorganismer, bakterier, virus, svamp m.m. Så länge de goda [probiotiska] dominerar i magtarmkanalen, hjälper de till att kontrollerar de skadliga så att de inte skapar besvär i kroppen. Probiotiska organismer ser till att de patogena inte växer ohämmat men varje antibiotikakur ger möjlighet för de patogena att växa och inta nya områden i tarmarna. Den hälsosamma tarmfloran återhämtar sig men olika stammar tar mellan 2 veckor till 2 månader att återhämta sig vilket ger de patogena organismerna tillfälle att växa.
I familjer med autistiska barn ser jag att modern har en störd tarmflora och detsamma gäller moderns moder även om störningen ofta är mildare på grund av att mormodern troligtvis inte har fått lika mycket antibiotika.
Kvinnor som får barn idag föddes på 50, 60 och 70-talet vilket är den period då amning blev omodernt. Det var då som bröstmjölksersättning kom ut på marknaden och kvinnor fick höra att de inte längre behövde amma. Idag vet vi bättre; vi vet att barn uppfödda på bröstmjölk får helt annorlunda tarmflora i jämförelse med barn som får modersmjölksersättning. Barn som får bröstmjölksersättning riskerar att utveckla en annorlunda tarmflora som kan öka risken för allergier, eksem, inlärningssvårigheter och andra hälsobesvär senare i livet. Idag försöker därför många att amma. Jag har funnit att många autistiska barn föddes i samband med att modersmjölksersättning introducerades och att många av dessa barn inte ammades. Alltså, först fick barnet en något avvikande tarmflora via moderns förlossningskanal, sedan fick det modersmjölksersättning och under uppväxten flera antibiotikakurer… när dessa flickor sedan kom i 15–16-års ålder fick de p-piller som har en förödande effekt på tarmfloran. Nuförtiden tas p-piller under många år. Lägg till det all skräpmat, processade kolhydrater som människor konsumerar idag. Den typen av mat ger nästan exklusivt näring åt dåliga bakterier tarmkanalen så att de förökar sig. Många av dessa faktorer har skapat en uppsjö av unga kvinnor som har en ganska kraftigt störd tarmflora vid den tidpunkt då de ska få sitt första barn. Den här tarmfloran får sedan barnet och de föds alltså med en sjuklig tarmflora. Om barnet ammas kommer det att erhålla skydd via immunfaktorer som cirkulerar i blodet eftersom mamman har utvecklat dessa mot sin egen tarmflora. Under den tid som barnet ammas kommer det trots att det erhållit en avvikande tarmflora att få ett visst skydd men så snart amningen upphör kommer skyddet att upphöra. Det är då som avvikelser i tarmfloran verkligen kan öka i omfång och barnet glider då mot att utveckla autism, ADHD, ADD eller andra inlärningsbesvär eller fysiologiska problem som exempelvis diabetes typ 1, celiaki eller andra autoimmuna besvär. Även åkommor som astma, eksem kommer vid den tidpunkten.
Det är via det här som epidemin kommer från och jag är rädd för att om man ser till vad som händer i vår moderna värld så blir de faktorer som resulterar i människors alltmer avvikande tarmflora starkare. Så nya generationer av unga kvinnor som ska få barn har ännu värre tarmflora vilket resulterar i antalet barn med GAPS ökar. Myndigheterna måste förstå att de måste förbereda sig på det.
JM: Det är fascinerande. Jag antar att introduktionen av High Fructose Corn Syrup [HFCS – tillsatt fruktsocker] av japanska forskare under mitten av 70-talet vilket tillät livsmedelsindustrin att tillverka fruktsocker mycket billigt inte förbättrade situationen utan istället bidrog till problemet.
(NCM): Absolut!
JM: Jag undrar också varför många som studerat autism har funnit en länk till vaccinering, även om det är ett kontroversiellt område. Hur ser du på det?
(NCM): Bebisar föds inte bara med en steril tarm utan även med ett omoget immunförsvar. De kommer till den här världen som Aliens och deras immunförsvar behöver utbildning. Etablering av tarmfloran under de cirka 20 första dagarna spelar en central roll i bebisens utveckling av immunförsvaret. Bebisar som utvecklar en avvikande tarmflora riskerar ett nedsatt immunförsvar. Vacciner utvecklades för barn med friska immunförsvar. GAPS-barn passar inte att vaccineras enligt det standardiserade vaccinprotokollet. I min bok Gut and Psychology Syndrome har jag skrivit ett helt kapitel om rekommendationer till myndigheter gällande den nuvarande vaccinationsstrategin eftersom den, som den ser ut idag, skadar dessa barn [GAPS-barn]. De är inte rustade för att vaccineras på det sättet…. Ett annat problem är att vacciner är kommersiella produkter och antalet ökar eftersom de är mycket lönsamma för läkemedelsbolagen. Det kommer nya vacciner varje år så barn som för tio år sedan fick 14-15 vacciner totalt vid fem års ålder får idag 20-22 vacciner… Dessutom kan läkemedelsindustrin inte ta patent på naturligt förekommande virus, bakterier eller mikroorganismer vilket innebär att de måste modifiera dem genetiskt innan de kan patenteras. Vaccinerna innehåller alltså genetiskt modifierade mikroorganismer och vi har till dags dato inte tillräckligt med data för att veta exakt vad de har för effekter i kroppen och hur de påverkar tarmfloran i GAPS-barn. Jag ser många barn i min klinik som har skadats av vacciner. Det behöver inte vara MMR [MPR kombinationsvaccinet skyddar mot mässling (morbilli), påssjuka (parotit) och röda hund (rubella)]. Vissa är skadade av MMR och vissa av DPT [Difteri, Kikhosta och Stelkramp]. Vissa barn skadas av de första vacciner de erhåller som nyfödda. Inom öststaterna ger man fortfarande vacciner mot tuberkulos. Det finns vacciner mot vattkoppor. Skadan beror på hur nedsatt immunförsvar barnet har. GAPS-barn har redan ett nedsatt immunförsvar på grund av den avvikande tarmfloran de har fått av modern.
Varje antibiotikakur skadar tarmfloran ytterligare. Antibiotika har dessutom en direkt skadlig effekt på immunförsvaret eftersom antibiotika skadar olika delar av immunceller. Barnet får alltså ytterligare nedsatt immunförsvar för varje antibiotikakur. Om ett barn är tillräckligt skadat kan vaccin vara det strå som knäcker kamelens rygg. Men om vaccinet inte är det som skadar barnet kan vaccinet [hos ett GAPS-barn] att ta det närmare bristningsgränsen; även om barnet inte utvecklar autism direkt kan det riskera att utveckla diabetes typ 1, ett år senare och hur kan man då påvisa ett samband mellan vaccin och detta tillstånd?
JM: Absolut, Det finns ett antal forskare som har visat på det sambandet. Tack för förklaringen, jag har inte hört att det egentligen är en subgrupp inom den normala populationen som riskerar att skadas av vaccinering och att denna subgrupp kan grupperas baserat på deras tarmflora. Finns det något enkelt test som man kan ta för att identifiera den här gruppen och därmed exkludera dem från vaccinationsprotokollet?
(NCM): Absolut, Jag ägnar ett helt kapitel åt det. För det första måste man samla data om föräldrarnas hälsohistoria gällande deras tarmflora. Man gör även analyser på bebisens avföring under dess första levnadsdagar. Därefter analyserar man bebisens urin. Tarmflorans olika mikroorganismer producerar olika kemiska metaboliter [nedbrytningsprodukter] som passerar tarmslemhinnan och når blodet. Dessa cirkulerar i kroppen och lämnar den därefter via urinen. Genom att analysera urinen kan vi indirekt säga vilka mikroorganismer som finns i tarmarna eller vilka kemikalier som dessa producerar. Ett friskt barn har en specifik profil på sin urin medan ett GAPS-barns urin ser mycket, mycket annorlunda ut. Vi ser vissa kemikalier i deras urin som inte ska finnas där. Genom dessa enkla tester kan vi i stort sett säga om barnet har en avvikande tarmflora. Om tarmfloran är avvikande kan vi anta att barnet har ett nedsatt immunförsvar och dessa barn bör inte vaccineras med det standardiserade vaccinprotokollet eftersom de skadas av det. De ska inte vaccineras.
En annan grupp är syskon till dessa barn. Syskon till autistiska barn, svårt hyperaktiva barn, barn med tvångssyndrom, barn med diabetes typ 1 eller syskon till barn med andra allvarliga fysiska och psykiska åkommor kan, trots att de inte har åkomman i sig, ha eksem, astma, matsmältningsbesvär men även lite hyperaktivitet, dyslexi, vara lite klumpiga eller vara emotionellt instabila. Dessa barn [syskonen] har inte [diagnostiserad] autism eller de övriga åkommorna men de har ärvt samma tarmflora från mamman. Eftersom det finns en genetisk skillnad och att graviditeten är olika (färre gifter, mindre stress) kan det icke-drabbade syskonet ha en starkare konstitution; den avvikande tarmfloran gjorde inte barnet autistiskt men det är fortfarande känsligt. Dessa barn reagerar också på vacciner. Yngre syskon till autistiska barn eller barn med alla dessa besvär ska inte vaccineras med standardprotokollet för vaccination. Testerna som jag beskrev tidigare repeteras var sjätte månad eller varje år och när barnet anses vara helt friskt och immunförsvaret fungerar perfekt kan man överväga att vaccinera men inte förr på grund av risken.
JM: Testerna som du beskriver, kan de tas överallt och vad kostar de?
(NCM): Testerna kan tas över hela världen och kostar cirka 80-90 USD.
JM: Det verkar vara resonabelt med tanke på kostnaderna med att ha et barn med dessa sjukdomar.
(NCM): Absolut, när staten ansvarar för autistiska personer kan de leva upp till 70 års ålder. De är dock mycket handikappade och måste tas om hand om hela livet. Det blir till hundratals miljoner i kostnader [ingen valuta angiven] om man ska ta hand om en sådan person i 70 år. Att göra enkla tester när barnet föds för att förhindra detta kan det vara värt.
JM: Hur går du tillväga som har skadats som du beskriver?
(NCM): Det finns en mycket bra behandling för det som kallas GAPS Nutritional Protocol [GAPS näringsprotokoll] som beskrivs i detalj i min bok Gut and Psychology Syndrome. Tusentals, om inte tiotusentals över hela världen räddar sina barn med det här programmet. Boken är en självhjälpsbok. De flesta har köpt boken, följt den och fått fantastiska resultat. Jag verkligen älskar dessa människor. De mailar från hela världen om deras historier och otroliga resultat… Det finns mer information på min hemsida www.gaps.me. Det finns många andra hemsidor och diskussionsgrupper om gaps på internet. Protokollet består av tre delar. Den första och viktigaste är kost. Dessa sjukdomar är i huvudsak relaterade till matsmältningsbesvär. Autism är en matsmältningssjukdom, ADHD är en matsmältningssjukdom, Dyslexi, dyspraxi, andra inlärningssjukdomar och psykologiska besvär hos vuxna och barn är i huvudsak matsmältningssjukdomar. Bipolär sjukdom är en matsmältningssjukdom. Anorexia, bulimi, depression, tvångssyndrom, schizofreni och epilepsi i de flesta fall är GAPS-besvär.
Matsmältningskanalen är ett långt rör. Vad du fyller det röret med har en direkt effekt på ditt välbefinnande. Det är därför kosten är den viktigaste behandlingsformen. GAPS-dieten tar bort svårsmält mat. Den premierar mat som är lättsmält och mycket näringstät. Eftersom dessa patienter har svårt att smälta mat och ta upp näring har dessa patienter flera näringsbrister. Deras hjärnor svälter. Deras immunförsvar svälter. Resten av deras kroppar svälter. Vi vill ge dem mat som är mycket näringsrik och som är lättsmält. All mat som är svårsmält elimineras . Det som är bra är att man inte behöver följa den här dieten för resten av livet. I genomsnitt följer man dieten i två år. Det tar [ungefär] två år att driva ut den patogena floran, återetablera normal tarmflora och läka skadad tarmslemhinna så att tarmen blir en källa till näring och inte en källa till gifter hos personer med dessa sjukdomar. När läkning sker kan de börja introducera mat som de inte kunnat äta under GAPS-dieten. De kan aldrig återvända till den vanliga västerländska skräpmaten; den är fruktansvärd. Vad folk äter dagligen är skrämmande. Har man gått igenom GAPS-dieten kommer man att fortsätta äta hälsosamt med riktig hemlagad mat som ger näring för livet och som förhindrar alla sorts hälsobesvär senare i livet.
Den andra delen i GAPS-näringsprotokoll är några få väl valda kosttillskott. Ett av dessa är probiotika [tarmbakterier]. Dessa patienter behöver ett effektivt probiotika eftersom man måste introducera goda tarmbakterier till tarmarna som dödar parasiter, driver ut dem och som ersätter dem med bra tarmflora. Probiotika är en viktig del av behandlingen. Jag har ett helt kapitel i min bok som beskriver konceptet bakom probiotika… Det andra kosttillskottet för dessa personer är A-vitamin och D-vitamin. Jag rekommenderar torskleverolja för dessa patienter. Det är ett tillfälligt behandlingstillskott eftersom den huvudsakliga källan till A-vitamin i GAPS-näringsprotokoll är kosten. GAPS-dieten är också rik på D-vitamin genom de livsmedel som den rekommenderar.
Solljus är en viktig bidragande faktor för D-vitamin bland dessa patienter. Det är därför jag rekommenderar att sola så mycket som möjligt utan solkräm eller andra toxiska krämer.
För en stor andel av patienterna är fiskolja och omega-6 från växter till hjälp under en period. För en grupp patienter kan matsmältningsenzymer vara till hjälp, inte för alla dock, speciellt inte för barn.
Jag rekommenderar inte andra tillskott, speciellt inte i början av programmet eftersom de innehåller fyllnads- och bindemedel som kan riskera att försämra läkningen av tarmfloran hos personer med GAPS.
Den tredje delen i GAPS-näringsprotokoll är avgiftning. Vi har alla avgiftningssystem i kroppen med huvudkontor i levern och avdelningar i varje cell. Det är ett högt sofistikerat rengöringssystem i kroppen som håller oss rena. Matsmältningsprocessen i sig skapar många giftiga substanser som absorberas. Vår metabolism producerar många ämnen som måste återanvändas och som kan vara giftiga om de inte återanvänds korrekt, vilket är vad avgiftningssystem gör [bland annat].
Hos patienter med GAPS kommer en uppsjö av gifter från tarmarna till levern som blir överbelastad vilket leder till att dessa patienter ackumulerar toxiner. Dessa personer kan inte processa gifterna korrekt och kan inte eliminera dem från kroppen och som ett resultat ackumuleras de nu i olika vävnader i kroppen. Det är därför vi finner kvicksilver när vi testar dessa barn för kvicksilver; vi testar dem för bly och finner bly; vi testar dem för arsenik och finner arsenik; vi testar dem för fenoler och finner fenoler; vi finner formaldehyd och hundratals andra giftiga kemikalier som vi alla utsätts för i vår luft, vårt vatten, vår mat och genom vår hud. Så länge avgiftningen fungerar väl tar den hand om dessa gifter och vi märker dem inte. Men bland dessa barn fungerar inte avgiftningsprocessen vilket leder till att de ackumulerar gifterna. GAPS-näringsprotokoll hjälper naturligt till att avgifta kroppen genom att få avgiftningsprocessen att fungera igen. Jag använder inte mediciner eller kemikalier för att föra ut gifter eftersom jag anser det vara alldeles för drastiskt och det riskerar många skadliga bieffekter.
Jag rekommenderar att göra juice [grönsaker, inte frukt: min anmärkning] som är ett gammalt och beprövat sätt att föra ut många sorts gifter ur kroppen. Jag rekommenderar bad med epsomsalt, havssalt, algpulver, äpplecidervinäger och bikarbonat. Det är ett mycket milt men effektivt sätt att avgifta patienten.
Jag rekommenderar fermenterad mat som är en del av dieten. Fermenterad mat ger patienten mycket probiotiska bakterier vilka är viktiga för avgiftningen. De har förmåga att kelatera tungmetaller [binda till tungmetaller och andra cancerogena kemikalier och föra ut dem ut ur kroppen. Att äta mycket fermenterad mat och ta tillskott av probiotika är ett av de mest kraftfulla sätten att föra ut många olika sorters gifter ur kroppen.Hela programmet är en livsstilsförändring; inte bara för patienten i fråga utan även för hela familjen. Jag rekommenderar vanligtvis att hela familjen genomför protokollet. Modern vet vi har en avvikande tarmflora men i fler än 50 % av fallen är det även fadern som har en avvikande tarmflora. Syskon till patienten har ärvt samma tarmflora som modern och även om de inte är autistiska kan de alltså ha symptom som är relaterade till nedsatt tarmhälsa. Det är alltså en god idé att låta hela familjen gå igenom GAPS-näringsprotokoll…
JM: Är det några specifika fermenterade livsmedel som är bättre än andra? Finns det några specifika bakteriesträngar som du tycker är bra? Är inte bifidobacterium med användbar för barn än lactobacillus?
(NCM): Alla är användbara. Det är viktigt att införa gynnsam jäst såväl som, goda bakterier och förhoppningsvis goda virus också. Det finns inte så mycket forskning på probiotiska virus men det är på gång.
JM: Rekommenderar du det som kosttillskott och vilka typer av jäst, är det Saccharomyces [cervisiae]?
(NCM): Jag rekommenderar det som fermenterad mat. Fermenterad mat kommer i två olika former: mjölkprodukter eller fermenterade grönsaker och frukter. Jag har märkt att fermenterade mjölkprodukter tåls väl av GAPS-barn. Jag vet att föräldrar blir ganska chockade när jag talar om mjölkprodukter, speciellt dem som har provat en gluten- och kaseinfri diet.
GAPS-dieten är indelad i tre stadier: introduktionsdiet, full diet och avvänjningsdiet. Om du startar med introduktionsdieten kan fermenterade mjölkprodukter introduceras. Vi startar ofta med yoghurt som fermenteras med lactobaciller. Dessa är mildare än jäst och producerar mildare avgiftningsreaktioner. Jag återkommer till det snart. När yoghurt tolereras av patienten introducerar vi kefir som består av en grupp jäst, bakterier och vissa virus vilket vi nyligen upptäckt. Kefir innehåller en betydligt mer aggressiv grupp av probiotika som verkar i magtarmkanalen. Det är anledningen till att Kefir ger en starkare avgiftningsreaktion. Det är anledningen till att vi börjar med yoghurt innan vi introducerar kefir. Om det är några som helst besvär med mjölkprodukter kan vi introducera fermenterade grönsaker som använder samma bakteriekulturer. Dessa kan fermenteras genom att tillsätta yoghurt- eller kefir-bakteriekulturer till grönsakerna. Basen för all fermentering av grönsaker är kål. Sedan lägger du till morötter, lök, rödbeta, vitlök och många andra grönsaker. Det finns många bra fermenteringsrecept på internet och i min bok. Fermenterad kål, sauerkraut eller surkål görs enligt traditionellt recept och man tillsätter ingen kultur eftersom ekologiskt odlad kål har bakterier som fermenterar naturligt…
Vad vi måste förstå är att probiotika inte handlar om ett val. Vi har konsumerat probiotika så länge vi har existerat. Under årtusenden hade vi inte kylmöjligheter. Hur gjorde vi då? Vi fermenterade mat. När kålen mognar i september kommer den att ruttna om du konserverar den med fermentering… Under resten av året åt man surkål och fick därmed miljoner och återmiljoner probiotiska bakterier i magtarmkanalen. När man dödade ett djur och inte kunde äta allt på en gång lagrade man köttet som till exempel Prosciutto i Italien[bildas bakterier på köttet]. Ursprungsfolk över hela världen har i deras dieter fermenterat livsmedel. De har fermenterat kött, fisk, grönsaker, mjölkprodukter, frukt och sädesslag. Allt kan fermenteras och under stor del av året åt man mat som var fermenterad och konsumerade därmed stora mängder probiotiska bakterier. Dagens livsmedelsindustri har under de senaste årtionden slutat fermentera livsmedel…
Personer som vill bli friska måste börja konsumera fermenterad mat eller ta probiotika som tillskott. I en diskussion om probiotika måste vi nämna avgiftningsreaktioner. Vad är det? Ett mer vetenskapligt namn är Herxheimers reaktion som först upptäcktes i och med introduktionen av antibiotika. När antibiotikan dödade skadliga mikroorganismer frisläpptes gifter vilket ledde till att personen temporärt blev sämre just på grund av att stora mängder gifter cirkulerade i systemet. Det samma händer med probiotika. Om du plötsligt äter mycket fermenterad mat och är ovan vid det kan mängden probiotiska bakterier skapa en stark avgiftningsreaktion. De probiotiska bakterierna börjar attackera skadliga mikroorganismer i tarmkanalen vilka dör och frisläpper gifter. Samma gifter som gör dig autistisk, dyspraktisk, emotionell, deprimerad, ger dig diabetes [typ1], ger dig ledgångsreumatism, celiaki eller andra sjukdomar. För att kontrollera denna avgiftningsreaktion rekommenderar jag att man börjar med mycket små mängder av fermenterad mat eller probiotiska kosttillskott. Gå igenom lite avgiftningssymtom och öka sedan dosen gradvis. Hur man trappar upp är högst individuellt. En person som inte har speciellt svåra avvikelser i sin tarmflora kan klara hela upptrappningsprocessen på ett par veckor. Andra behöver öka i mycket små doser; det tar dem månader att trappa upp till terapeutiska nivåer av probiotika. Lite avgiftningssymptom behöver man stå ut med men de ska vara så att du klarar att leva med dem. Probiotika i form av fermenterad mat och i form av tillskott är mycket viktiga delar i GAPS-näringsprotokoll.
JM: Det låter vettigt. Många gånger är det detaljerna som avgör; jag undrar om kan kommenterar probiotika i mjölkprodukter. Jag antar att kommersiella former av fermenterade mejeriprodukter som man köper i en vanlig livsmedelsbutik inte är lämpliga eftersom de är pastöriserade? Har du någon kommentar om råa mjölkprodukter i jämförelse med pastöriserade? Råder du att man gör sina egna fermenterade mjölkprodukter från rå mjölk? Är den bättre? Behöver man tillskott om man tillverkar egen fermenterad mjölk [yoghurt]?
(NCM): Den fermenterade mjölken ska absolut göras hemma. Man kan inte köpa den som görs i butiken eftersom de inte fermenteras tillräckligt länge för att laktosen ska konsumeras av de probiotiska bakterierna. Mjölkprodukter innehåller en disackarid som heter laktos som är perfekt mat för bakterier i tarmen. Om du dricker mjölk kommer mikroorganismer i tarmen att konsumera dessa och öka. Det skapar gaser och obehag i tarmarna. Om man introducerar fermenterande bakterier till mjölken konsumerar de laktosen; bakterier gillar att äta socker. Fermenterad mjölk är laktosfri men den behöver fermenteras i minst 24 timmar på en varm plats och det behöver göras hemma. Samtidigt som laktosen konsumeras förändras även mjölkens struktur och blir mer lättsmält. Bakterierna bryter ner proteiner och frigör vitaminer. De gör mycket som gör att mjölken blir betydligt mer lättsmält. Även personer som är laktosintoleranta eller mjölkintoleranta kan konsumera [hemma]fermenterad mjölk. Det är bäst att finna rå ekologisk mjölk från gräsuppfödda kor. Om man inte kan få tag i det kan man ta ekologisk pastöriserad mjölk och fermentera den. Rå mjölk är bäst men [hemma]fermenterad pastöriserad mjölk kan fungera likväl och bli lättsmält. Många, många familjer i min klinik som inte har kunnat få tag i rå mjölk har fått fina resultat med fermenterad ekologisk pastöriserad mjölk.
Jag rekommenderar även att fermentera grädde [hemma gjord gräddfil] parallellt när man gör yoghurt eftersom den fermenterade grädden får en bra fettsyraprofil som är perfekt för hjärnan och perfekt för immunförsvaret, speciellt om det är rå grädde man använder. Därefter när man introducerar kefir rekommenderar jag att man tar lite kefirkultur och introducerar i grädden vilket ger en [gräddfil] gjord på kefirkultur. [Dr Natasha Campbell-McBride menar att man först gör fermenterad yoghurt och tar lite av den kulturen och gör gräddfil; när man senare går över till kefir som var mer kraftfull gör man gräddfil med den kulturen istället.]
JM: Tack för förklaringen. Jag undrar om du skulle kunna ge din syn på probiotika som kosttillskott och dess effektivitet i jämförelse med [hemma]fermenterade mjölkprodukter.
(NCM): Vad vi behöver förstå är att marknaden är full av olika probiotiska kosttillskott. Det finns hundratals märken i hälsokostbutikerna. Majoriteten är förebyggande; de är inte tillräckligt starka för att göra riktig skillnad. De har tagits fram för friska människor för att dessa ska förbli friska. GAPS-patienter behöver terapeutiska doser av probiotika. Dessa är alltså starka probiotika som innehåller aggressiva bakteriestammar och gärna bakterier från jorden. Dessa probiotika kommer att skapa avgiftningsreaktioner och jag rekommenderar att man först startar med introduktionsdieten och introducerar fermenterad mat och går igenom avgiftningsreaktionerna gradvis… Därefter kan man introducera starka terapeutiska probiotikatillskott. Man måste börja med en liten dos och arbeta sig upp gradvis… För små barn kan det dock räcka med fermenterad föda; vuxna behöver båda [fermenterad mat och probiotika].
JM: Vilken dos kvalificerar för att anses vara terapeutisk?
(NCM): Jag har 2 miljarder [bakterier] per kapsel i mina egna probiotikatillskott så att barn kan ta dem. Beroende på ålder så startar vi genom att öppna kapseln och ge en nypa eller en halv eller tredjedel av en kapsel. Från det ökar vi gradvis upp dosen. I min bok har jag en tabell för probiotikadosering för olika åldrar. För en vuxen rekommenderar jag åtta kapslar per dag. Vissa patienter tar 12-15 kapslar per dag vilket motsvarar 30 miljarder bakterier samt lite bakterier från jord. Det brukar vara tillräckligt för dessa patienter om de samtidigt följer GAPS-dieten.
JM: Finns det personer som inte tål bakterier från jorden? Det verkar finnas personer som inte tolererar dem eller så har jag kanske förväxlat det med Herxheimers reaktion?
(NCM): Ja, många förväxlar detta men det viktigaste är kosten. Du kan inte fortsätta äta dina hamburgare och dricka läsk och ta tillskott av probiotika och förvänta dig några mirakel. 80-90 % av framgången ligger i kosten. Probiotikatillskotten är endast till hjälp för dieten.
JM: Kan du berätta om vilka livsmedel som du har funnit försvårar tillstånden som vi talar om. Det verkar vara relaterat till kroppens förmåga att smälta dem. Jag skulle tro att socker är högt upp på listan över störande ämnen?
(NCM): Man måste till 100 % eliminera allt socker och all stärkelse [från sädesslag] ur GAPS-dieten. Det innebär alla sädesslag oavsett om de innehåller gluten eller inte. Vete, råg, korn, havre, ris, quinoa, couscous, amaranth, bovete och majs måste helt uteslutas. Alla stärkelserika bönor, vilket innebär en majoritet av alla torkade bönor måste uteslutas likväl. De linser och bönor som tillåtts i GAPS-dieten introducerar i ett sent stadium och måste kokas på ett speciellt sätt. Alla disackarider måste uteslutas vilket innebär socker, alla kommersiella sötningsmedel och laktos men laktos försvinner vid fermentering. Givetvis måste majssirap [HFCS – fruktsocker] uteslutas. Det enda sötningsmedlet som är tillåtet är naturlig honung, företrädesvis rå honung, samt torkad frukt. GAPS-dieten består av alla näringstät mat som är lättsmält vilket betyder all form av kött som tillagas hemma, all fisk och skaldjur, alla stärkelserika grönsaker, mogen frukt, nötter och oljerika frön som solrosfrön, pumpakärnor och sesamfrön. Bara för att det inte förekommer sädesslag i GAPS-dieten betyder det inte att man inte kan äta bröd, kakor och pannkakor så länge de görs på mjöl från nötter och oljiga frön istället för [vanligt] mjöl. Det är mycket enkelt och med ägg, nötter, oljiga frön och salt kan man baka bröd. Man kan lägga till soltorkade tomater [min anmärkning: innehåller solanin vilket jag är tveksam till att dessa barn ska få i sig i stora mängder] och kryddor. Om man vill att det ska vara sötare kan man lägga till torkad frukt och vill man att det ska vara mer fuktigt kan man lägga till pumpa, zucchini, morot eller banan.
JM: Kan man använda jäst när man bakar?
(NCM): Nej, vi änder inte jäst i dieten överhuvudtaget. GAPS-introduktionsdiet är annorlunda. Det är den diet som läker tarmslemhinnan snabbare än den så kallade kompletta GAPS-dieten. I GAPS-introduktionsdiet tar vi bort alla livsmedel som kan irriterar tarmslemhinnan eftersom den redan är så pass inflammerad hos dessa personer. Vi tar bort alla fiber; inga råa frukter, råa grönsaker eller nötter. Alltså inget bakande under introduktionen. Vi förespråkar istället livsmedel som innehåller de ämnen som läker tarmslemhinnan. Det är hemmagjord köttbuljong, buljong från ben, soppor, grytor och gelatinrikt kött [kött med benet kvar] som producerar kollagen och gelatin samt andra nyttigheter plus välkokta grönsaker. Samtidigt med detta äter man fermenterad mat för att introducerar en bra tarmflora till magtarmkanalen eftersom ingen läkning av tarmkanalen kan ske utan bra tarmbakterier. För personer som har matintolerans, matallergi, svåra matsmältningsbesvär som Ulcerös Kolit, Crohns sjukdom, andra inflammatoriska magtarmbesvär, för personer med refluxsjukdom och både vuxna och barn med epilepsi rekommenderar jag att man börjar med GAPS-introduktionsdiet. Det kommer att läka tarmslemhinnan snabbare och tillåta personen att bli friskare snabbt. Dieten är mycket hälsosam och näringsrik. Hela min familj äter denna diet trots att vi inte behöver det längre; 80-90 % av tiden äter vi så här och jag ungefär 90 % av mina patienter gör det trots att deras barn eller vuxna har blivit friska. De fortsätter med dieten för att den mycket hälsosam. Den förebygger cancer, den förebygger hjärtkärlsjukdom, den förebygger diabetes. Den förebygger alla möjliga moderna sjukdomar som vi utvecklar.
JM: Och kosmetiskt förebygger den övervikt
(NCM): Absolut. Den förebygger övervikt. På tal om övervikt; förekommer det en helt felaktig bild bland i stort sett alla läkare, myndigheter och bland allmänheten att fet skapar fetma vilket är helt fel. Påståendet kan inte vara längre från sanningen. Fett, framförallt fett från animalier [mättat fett] är en mycket viktig del av GAPS-nutritionsprotokoll. Huvuddelen av det fett som konsumeras måste komma från animaliska livsmedel. Det ska alltså vara fett från fläsk, lamm, nöt, gås, anka, kyckling. Varför? Därför att sammansättningen av fettet i våra egna kroppar, det vill säga det hälsosamma fettet är mycket likt det fet som förekommer i dessa djur, speciellt lamm. Om man ser till fettsammansättningen i mänsklig bröstmjölk är den mycket lik lammfett, nötfett och fett från ankan [min anmärkning: fettsyraprofilen är nog inte exakt men NCM har helt klart en poäng]. Dessa fetter är de för oss mest fysiologiskt [korrekta] att konsumera för oss människor. De fleromättade fetterna omega-6, omega-3 och omega-9, visst de behövs och kallas essentiella men de behövs i små mängder. Mindre än 1 % av den dagliga fettkonsumtionen bör komma från fleromättade fetter. De ska komma från fiskoljor, färska grönsaker och färsk frukt. Initialt rekommenderar jag att man tillsätter högkvalitativa kallpressade växtoljor som exempelvis en kombination av linfröolja, hampaolja, avokadoolja och jättenattljusolja [min anmärkning: detta håller jag inte med om dels för att din fleromättade olja kommer att vara härsken till största sannolikhet samt att omega-6 inte är ett reellt problem, det är snarare kvoten omega-3/omega-6 som är problemet samt att omega-6 bidrar till ökad inflammation vilket dessa barn redan har för mycket av] i kombination med fiskolja för att erhålla omega-3. Dessa ska dock tas som tillskott i små mängder. Vad som måste uteslutas helt är alla vegetabiliska matlagningsoljor[inte bara oljor utan även margarin], de är mycket skadliga för hälsan och ska inte konsumeras av någon överhuvudtaget.
JM: Dessa oljor används även i den mesta mat som processas eller i restauranger så man måste vara försiktig när man går ut och äter.
(NCM): Absolut. All processad mat innehåller dessa vegetabiliska matlagningsoljor. De extraheras från växter och dessa oljor är högt fleromättade vilket gör dem mycket instabila och känsliga. De blir lätt förstörda av ljus, höga temperaturer, tryck och andra faktorer i omgivningen. Vad gör man när man tillverkar dessa oljor? Man använder höga temperaturer, högt tryck, kemiska lösningsmedel och industriella processer. När dessa fettsyror extraheras och blir till olja är de redan skadade och kemiskt förstörda och extremt skadliga för kroppen. [Min anmärkning: det spelar ingen roll om du köper kallpressad, extra virgin, ekologisk, närproducerad – fleromättade växtoljor i form av olja eller margarin ska alltid undvikas]. Sedan hettar man upp dem och ju mer de hettas upp desto skadligare blir de. Dessutom får du en försämrad fettsyrabalans i ditt fettintag. Din kropp behöver ungefär 50 % mättade fettsyror, 30-40 % enkelomättade fettsyror och endast en liten procentandel i form av fleromättade fettsyror. Dock förstörs denna fettsyrabalans och kroppens metabolism allvarligt när man överdoserar fleromättade, kemiskt förstörda fettet från vegetabiliska oljor. Så snart dessa oljor upptäcktes och introducerades på marknaden under 20- och 30-talet började ganska oroväckande forskning att dyka upp. Idag finns det hundratals forskningsrapporter som visar att intag av dessa oljor kan ge upphov till diabetes, hjärtkärlsjukdomar, cancer, infertilitet men även fosterabnormaliteter om en gravid kvinna konsumerar dem. Alla degenerativa sjukdomar orsakas till någon grad av konsumtion av fleromättade vegetabiliska matlagningsoljor som används istället för animaliskt fett. Matlagning enligt GAPS-näringsprotokoll innebär matlagning med animaliskt fett. Stekning sker med lammfett, grisfett [ister], nötfett [talg], gåsfett eller smör.
JM: Hur ser du på kokosfett? Det är ju ett växtfett men som de flesta experter jag känner till anses ok.
(NCM): Ja, kokosfett är mycket bra eftersom det är mättat. Det är ett av de mest mättade fetter som finns men jag har en del problem med kokosfett. Först och främst kommer det från tropiska länder. Vi lever i norra hemisfären vilket innebär att vi måste förlita oss på den som distribuerar kokosfettet. Vi måste alltså lita på att extrahering och processen verkligen är bra. Det andra är att kokosolja är ganska exotisk för oss som bor på norra hemisfären, för personer som bor i Europa och i Nordamerika. Det finns inget behov av det; det kan användas som tillskott och till bakning. Det är dock bäst att konsumera rått och har då en underbar kokossmak och doft…
…Ett annat bra fett är smör som är raw/rå [min anmärkning: finns inte att få tag i Sverige eftersom det är lag att mjölkprodukter ska pastöriseras]
JM: Nu har tiden runnit ut. Jag vill verkligen tacka dig för ditt arbete och för att du velat dela det med oss så att vi har bättre kan förstå några av de mest fundamentala faktorerna som ligger bakom denna otroliga epidemi som vi har sett de senaste decennierna och som verkligen är förödande för människor. Det är tragiskt eftersom det är en relativt enkel och billig lösning för att förhindra all den sorg, trauma och onödiga svårigheter som dessa sjukdomar innebär.
(NCM): Du har helt rätt. Får jag lägga till en sak.
JM: Javisst
NCM): Det är en total epidemi av GAPS – Gut and Psychology Syndrome och antalet ökar. Jag är helt överväldigad över den efterfrågan på hjälp som dessa GAPS-personer över hela världen har. Det behövs GAPS-utövare/terapeuter och jag förbereder en kurs för att lära ut GAPS…
SLUT INTERVJU (Fullständig intervju)
Håller jag med om allt som Natasha Campbell-McBride säger i intervjun? Kanske inte precis allt men det mesta. Det viktigaste budskapet att ta med sig hem är att kosten kommer att påverka varenda cell och organ i kroppen, även hjärnan och fel kost leder till sjukdom för eller senare. Det andra viktiga budskapet är hur viktigt det är att amma sitt barn länge, betydligt längre än de rekommenderade 6 månaderna. För en person som har autism, ADHD, ADD eller liknande diagnoser men även för personer med Ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller andra inflammatoriska sjukdomar kan GAPS eventuellt vara en förbättrande åtgärd. (Det finns andra liknande protokoll för autism som exempelvis SCD-dieten (Specific Carbohydrate Diet) eller GDCD-dieten (Gluten Free Casein Free Diet). Kommer ni ihåg när Arla lanserade filen Onaka mitten på 1990-talet med slogan som “Lugn i magen ger lugn i själen”. Det stämmer verkligen, speciellt i ljuset av vad Natasha Campbell-McBride har berättat för oss om personer med psykologiska besvär.
PS. Onaka eller andra pastöriserade mjölkprodukter är inget jag rekommenderar (förutom ekologiskt smör, helst från får eller get) såvida du inte gör din fermenterade yoghurt eller kefir själv. Den bästa probiotikan finner du för övrigt här och i flera olika styrkor dessutom. Den bästa omega-3 fettet finner du här. (köp aldrig uppkoncentrerad fiskolja!). Läs mer om GAPS på http://www.gaps.me/ eller http://www.doctor-natasha.com. Om du vill köpa Natasha Campbell-McBrides böcker finns de att köpa på adlibris: Gut and Psychology Syndrome och Put Your Heart in Your Mouth
Tack Dr. Mercola för att du gav tillstånd att publicera din intervju på min blogg.
Leave a Reply