Soja utmålas som ett riktigt hälsolivsmedel och idag är det oändligt populärt att ha sojagrädde, sojamjölk, tofu, sojaburgare, sojayoghurt i och till allt möjligt. Soja som inte är fermenterad är dock inte nyttigt. Fermenterad soja (miso, tempeh, tamari, natto och vanlig sojasås) i små doser då och då gör ingen skada men den stora sojakonsumtionen av icke-fermenterad soja är direkt skadlig för hälsan:
- Soja innehåller mycket fytinsyra vilket är ett ämne som binder till mineraler i tarmkanalen och för ut dem ur kroppen. Även vanliga sädesslag och baljväxter innehåller fytinsyra och det är inte ovanligt att vegetarianer tenderar att ha mineralbrist, speciellt gällande det extremt viktiga mineralet zink. Det finns tekniker för att reducera fytiner som blötläggning, fermentering och groddning men ingen sojamjölk, sojaprotein, sojayoghurt eller tofu i världen har preparerats på det sättet.
- Soja innehåller trypsininhibitorer som förhindrar proteinnedbrytningen och kan leda till allvarliga magbesvär och kroniska brister i aminosyraupptaget. I försöksdjur förorsakar en diet med höga halter av trypsininhibitorer förstoring av och patologiska tillstånd i bukspottkörteln, inklusive cancer.
- Sojamjölk, sojaprotein, sojayoghurt, sojabiffar, tofu m.m. processas hårt vid framställningen genom upphettning, alkaliska bad och syrabad. Det ger ett denaturerat och svårsmält protein.
- Syratvätten sker ofta i aluminiumtankar som ofta läcker höga ut höga nivåer av aluminium till sojamassan
- Soja har brist på de viktiga aminosyrorna
- Soja har låga nivåer av cystein och metionin vilka är vitala svavelrika aminosyror. Dessutom har soja låga nivåer av tryptofan en annan essentiell aminosyra
- Soja innehåller inte A- eller D-vitamin som behövs för god assimilering av bönans proteiner, vilket kan vara anledningen till att man i asiatiska kulturer ofta kombinerar sojabönor med fisk eller fiskbuljong.
- Soja innehåller extrema mängder fytoöstrogener, en form av hormonliknande ämnen. Det finns forskning som visar att barn som får modersmjölksersättning intar hormonliknande ämnen som motsvarar flera p-piller vilket kan leda till allvarliga negativa hälsoeffekter på sikt. Soja innehåller dessutom inget kolesterol vilket är livsnödvändigt för hjärnan och nervsystemets utveckling hos barn.
- Isoflavonoider i soja förhindrar en god sköldkörtelfunktion – den är oerhört viktig för hälsan eftersom den reglerar hela kroppens ämnesomsättning bland annat.
- Precis samma cancerframkallande nitriter som finns i charkuterier finns i spraytorkad soja (alla form av sojaprotein, sojakorv, sojabiff m.m.)
- Det finns ett giftigt ämne som kallas lysinoalanin som bildas under tillverkning av sojalivsmedel.
- Soja innehåller isoflavonoiderna genistein och daidzein, två fytoöstrogener som liknar mänskligt östrogen. De kan blockera östrogeneffekten, störa hormonella funktioner, leda till infertilitet samt bröstcancer. Om man dricker två glas sojamjölk per dag under en månad får man i sig tillräckligt med fytoöstrogener för att påverka menstruationscykeln.
- Sojabönor innehåller en koaguleringsfrämjande substans som förorsakar att röda blodkroppar klumpar ihop sig. Trypsininhibitorer och hemagglutininer är tillväxthämmare och det har visat sig att råttor uppfödda på dessa antinutrienter inte växer normalt.
- Försöksdjur uppfödda på sojaproteinisolat utvecklar förstorade organ, speciellt bukspotts- och sköldkörteln, samt ökade depositionen av fettsyror i levern. Sojaproteinisolat och texturerat vegetabiliskt protein används i skolluncher, kommersiella bakverk, dietdrycker och snabbmatsprodukter bland annat. De främjas även kraftigt i tredje världens länder och bildar basen i många mathjälpsprogram.
Näringsforskaren. Kaayla Daniel, som har forskat på soja under många år och skrivit boken, The Whole Soy Story, lyfter fram tusentals studier som kopplar intag av sojaprodukter till näringsbrist, matsmältningsbesvär, immunförsvarsbesvär, sköldkörtelbesvär, besvär i reproduktionsorganen, hjärtbesvär och cancer. Två forskare som arbetar på FDA i USA (motsvarande livsmedelsverket i Sverige), Daniel Sheehan och Daniel Doerge, båda seniora toxikologer, motsatte sig kraftigt att soja skulle erhålla hälsopåståenden. De skrev i sitt memorandum: ”Vi motsätter oss hälsopåståenden om soja eftersom det finns rikligt med bevis på att vissa isoflavonoider som finns i soja är giftiga för östrogenkänslig vävnad samt för sköldkörteln…givet att en kvinnas eget östrogen är en signifikant faktor för bröstcancer är det inte att rekommendera att soja är hälsosamt…allmänheten kommer att utsättas för en potentiell risk från soja utan adekvat varning och information”.
PS 1. Ibland tas argumentet att man i Asien ätit soja i tusentals år. I Asien använder man ofta hela sojabönan utan att separera fett och protein, man fermenterar den vilket minskar antinäringsämnen och man äter betydligt mindre mängder än den gängse bilden av det asiatiska köket. En stor studie uppskattade det dagliga sojaintaget till cirka 7-8 gram per dag där en del är fermenterad soja. Många vegetarianer i västvärlden, däremot, konsumerar cirka 220 gram ren soja per dag. Fermenterad soja som alltså intas i små mängder i det asiatiska köket har inte samma skadliga effekt på kroppen som sojaproteinisolat, sojamjölk, sojabönsolja, sojakött, tofu och andra icke-fermenterade sojaprodukter. Exempel på fermenterad soja är: tempeh, miso, natto och sojasås.
PS 2. Under 2010 pågick en den så kallade ”Great Health Debate”, en debatt och föreläsningsserie där några av USA:s främsta hälsoexperter och läkare fick uttala sig om hälso, kost och livsstil. Cirka hälften av debattörerna förespråkade en vegetarisk kosthållning och den andra hälften en omnivor kosthållning, dvs inkludering av kött. Dock vara i stort sett alla, alltså även den vegetariska fallangen rörande överens om att icke fermenterad soja var och förblir ett livsmedel som vi inte bör äta.
PS 3. Om du är rädd om miljön bör du inte äta soja. Den odlas i monokultur där man skövlar stora landarealer och därmed dödar i stort sett allt som lever på marken (insekter, små gnagare och naturligt förekommande växter) och nej, nötkreatur ska inte heller äta soja.
Rackis, Joseph J. et al., “The USDA trypsin inhibitor study. I. Background, objectives and procedural details”, Qualification of Plant Foods in Human Nutrition, vol. 35, 1985.
Van Rensburg et al., “Nutritional status of African populations predisposed to esophageal cancer”, Nutrition and Cancer, vol. 4, 1983, pp. 206-216; Moser, P.B. et al., “Copper, iron, zinc and selenium dietary intake and status of Nepalese lactating women and their breastfed infants”, American Journal of Clinical Nutrition 47:729-734, April 1988; Harland, B.F. et al., “Nutritional status and phytate: zinc and phytate X calcium: zinc dietary molar ratios of lacto-ovovegetarian Trappist monks: 10 years later”,Journal of the American Dietetic Association 88:1562-1566, December 1988.
El Tiney, A.H., “Proximate Composition and Mineral and Phytate Contents of Legumes Grown in Sudan”, Journal of Food Composition and Analysis (1989) 2:6778.
Rackis, Joseph J. et al., “The USDA trypsin inhibitor study”, ibid.
Wallace, G.M., “Studies on the Processing and Properties of Soymilk”, Journal of Science and Food Agriculture 22:526-535, October 1971.
Rackis, et al., ibid., p. 22; “Evaluation of the Health Aspects of Soy Protein Isolates as Food Ingredients”, prepared for FDA by Life Sciences Research Office, Federation of American Societies for Experimental Biology (9650 Rockville Pike, Bethesda, MD 20014), USA, Contract No. FDA 223-75-2004, 1979.
Rackis, Joseph, J., “Biological and Physiological Factors in Soybeans”, Journal of the American Oil Chemists’ Society 51:161A-170A, January 1974.
Rackis, Joseph J. et al., “The USDA trypsin inhibitor study”, ibid.
Torum, Benjamin, “Nutritional Quality of Soybean Protein Isolates: Studies in Children of Preschool Age”, in Soy Protein and Human Nutrition, Harold L Wilcke et al. (eds), Academic Press, New York, 1979.
Nagata C, Takatsuka N, Kurisu Y, Shimizu H; J Nutr 1998, 128:209-13.
Leave a Reply