Jag har hört fler än en förälder tala om sitt barns sömn. I Early Human Development, vilken är en internationell medicinsk tidskrift som publicerar forskning om graviditet och postgraviditet, publicerade forskare från University of Connecticut i USA, i juli i år, en studie som visar att barn vars mödrar under graviditeten intagit DHA (Dokosahexaensyra) vilket är en långkedjig fleromättade omega-3-fettsyra som finns i fisk, alltså inte ALA (Alfa-linolensyra) som är en något kortare fleromättad omega-3-fettsyra som finns i exempelvis linfröolja, födde barn som hade bättre sömnmönster. Forskarna skriver i sin bakgrund att DHA är mycket viktigt under graviditeten för optimal utveckling och funktion av fostrets nervvävnad och att ett barns förmåga att organisera sömn och vakenhet efter födseln är förknippat med hur barnet utvecklas.
I den här studien studerade forskarna gravida kvinnor i åldrarna 18-35 år som inte hade graviditetsbesvär. Ena gruppen fick 300 mg DHA per dag medan andra gruppen inte fick tillskott av DHA. Man mätte sedan det nyfödda barnets sömn- och vakenhetsmönster under 48 timmar via en tryckkänslig madrass som mätte andning samt kroppsrörelser. Forskarna fann en signifikant skillnad mellan nyfödda barn vars mödrar under graviditeten tagit tillskott av DHA i jämförelse med nyfödda barn vars mödrar inte tagit tillskott av DHA under graviditeten. De mödrar som hade tagit tillskott av DHA under graviditeten födde barn som sov bättre och slutresultatet som forskarna kom fram till var alltså att tillskott av DHA under graviditeten har en positiv effekt på det nyfödda barnets sömn. Studien är en dubbelblind, randomiserad placebo-kontrollerad studie som alltså håller högsta kvalitet. DHA får man bäst via omega-3 fiskolja och jag och min gravida partner tar själva Eskimo-3.
Igen bör slarva med omega-3 oavsett gravid eller inte
Hjärnan innehåller främst två fleromättade fettsyror: arakidonsyra samt DHA. Dessa fettsyror förekommer bland annat i cellmembranens fosfolipider i våra nervceller. De fleromättade fettsyrorna spelar alltså en mycket viktig roll för hjärnans funktion, inte bara gällande sömn för nyfödda barn, utan även gällande spatial förmåga, synaptisk plasticitet (nervcellens förmåga att reagera på aktivering) och förmågan att lösa upp inflammationer. Dessutom har DHA antiinflammatorisk och nervskyddande funktion i hjärnan. Idag är det inte heller många som tvekar på DHA:s viktiga roll för att motverka hjärnrelaterade funktionsnedsättningar som depression, ADHD, ADD och autism vilket jag har skrivit om bland annat här och här. Jag har dessutom skrivit om hur otroligt viktigt jag anser att intag av högkvalitativ fiskolja är under graviditeten här. Det kan även vara värt att belysa den studie som publicerades i decembernumret av Journal of Child Health Care 2011, som visar att högre nivåer av DHA i röda blodkroppar var förknippat med lägre oro och bättre läsförmåga hos barn i åldern 7-12 år. Högre nivåer av omega-6 var däremot förknippat med sämre läs- och stavförmåga, sämre vokabulär samt lägre uppmärksamhetsförmåga.
Det som är intressant med studien om DHA och sömnkvalitet är man faktiskt aldrig tidigare har studerat just den gravida kvinnans intag av DHA och vad det har för effekt på det nyfödda barnets sömnförmåga. Det är givetvis flera parametrar än endast en som avgör hur ditt barns sömnmönster och sömnkvalitet kommer att se ut, men det är helt klart så att DHA, det vill säga omega-3 från fiskolja (eller algolja) är en av dessa parametrar. Jag hade aldrig slarvat med intaget DHA om jag var gravid.
PS. Jag fick en kommentar med del påstående om algolja som ju innehåller DHA. Jag fick hjälp av en framstående lipidforskare med att svaren.
Det är givetvis bra med alternativ för dem som av etiska skäl inte vill inta animaliska livsmedel. Låt oss titta på varje punkt du tar upp.
1. ”Algolja bidrar inte till utfiskningen av haven.”
När det gäller Eskimo-3 är det en biprodukt från tillverkning av fiskmjöl som sedan används som proteinkälla åt bland annat svältande i tredje världen. Man fiskar alltså inte ut haven för att utvinna Eskimo-3 utan det är snarare så att Eskimo-3 ser till att allt på fisken tas tillvara.
2. ”Man slipper gifterna som finns i fiskolja om man tar algolja.”
Eskimo-3 är renare än både odlad och vild fisk och när det gäller miljögifter är Eskimo-3 så pass ren att miljögifter inte är en parameter att oroa sig för överhuvudtaget.
3. ”Man slipper de äckliga raparna man får av fiskolja.”
Obehagliga rapar kan bero på besvär med saltsyra och/eller galla men det kan också bero på hur du tar din fiskolja samt att den eventuellt inte är ren och stabil. En instabil och oren fiskolja kommer att öka risken för rapar. Detta har inte utgjort något problem för mig eller personer i min närmiljö som tar Eskimo-3.
4. ”Algoljan innehåller även vitamin D3 vilket inte fiskolja gör.” (Just denna specifika algolja innehöll 2,5 mcg D-vitamin/kapsel där dagsdosen var två kapslar/dag)
Dosen, 2,5 mcg/kapsel = 100 IU, är så pass låg att du ändå måste ta tillskott under vintermånaderna. Vitamin D Council i USA rekommenderar 5000 IU/dag (6000 IU/dag för gravida) om du inte exponeras för solljus under sommaren vilket alltså innebär att du skulle behöva ta 50 kapslar för att komma upp i relevant dos eller 60 kapslar som gravid.
6. ”Algoljan innehåller inte gelatin från fisk utan är vegan.”
Vill man inte ha något animaliskt är detta givetvis ett starkt och viktigt argument.
Vad jag dock tycker att man ska belysa först och främst när det gäller omega-3-oljor är det som jag tar upp om och om igen som den absolut viktigaste parametern när det gäller just omega-3-oljor oavsett varifrån de kommer. Det är stabilitet. Algmärket skriver inget om stabilitet och det verkar inte finnas oberoende peroxidationstester över tid (alltså oxidationstester som visar stabilitet efter 30 dagar eller mer.) Många fisk- eller algoljeprodukter uppvisar ju bra peroxidationsvärden direkt efter att de lämnar fabriken men den mätningen är egentligen inte relevant. Vad som däremot är intressant är hur peroxidationsvärdet ser ut >30 dagar efter det att burken har lämnat fabriken. Det mycket stora oberoende mätföretaget Analycens undersökning av olika fiskoljor visade att Eskimo-3 är helt överlägsen när det gäller detta och enligt mig finns det inget viktigare för fleromättade fettsyror. Oxiderat fett är synnerligen skadligt, då hade jag hellre undvikit att ta någon fisk/algolja överhuvudtaget. Sammanfattningsvis är det givetvis mycket bra att det kommer alternativ för dem som inte kan eller vill äta fiskolja men jag tror dock att Eskimo-3 fortfarande är bäst när det gäller långkedjiga fleromättade fettsyror. Jag kommer dock att följa algoljemarknaden med spänning då det kan komma att bli ett mycket bra alternativ i framtiden, inte bara för DHA och EPA, utan även som biobränsle.
PS2. När det gäller frågan om linfröolja (ALA) och EPA och DHA är bilden enhetliga: idag indikerar de humanstudier som finns att omvandlingen av ALA till EPA är i storleksordningen 5-10 %. ALA till DHA är mycket begränsad och i storleksordningen 0,1 – 0,05 %, kanske i bästa fall 0,5 %. Det mesta talar dock för att ALA inte alls omvandlas till DHA. Jag hade inte förlitat mig på Linfröolja som källa till omega-3. Den som kan ta fram bra studier som visar att ALA omvandlas till EPA och DHA i större utsträckning än så får gärna skicka dessa till mig. Observera då att dessa omvandlingssiffror gäller trots att du intar mindre omega-6 och intar lite kaffein, transfettsyror och alkohol vilket påverkar omvandlingen av ALA till DHA negativt. Siffrorna gäller även trots att du har alla omvandlingskofaktorer som behövs för elongas- och desaturasenzymerna som i sin tur behövs för omvandling av ALA till DHA, exempelvis magnesium, C-vitamin, zink, selen, B-vitaminer. Siffrorna gäller även om du inte har någon genetisk felkodning för delta-5 desaturas and delta-6 desaturasenzymerna. Med andra ord om du kan finna en eller flera studier som visar att intag av ALA i linfröolja eller andra växtfröer kan omvandlas i tillräcklig utsträckning till DHA får du gärna maila dessa till mig för jag har letat…länge.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22269042
Leave a Reply